4 februari 2012

växer och knakar


Tänk så knasig man är.. när det är höst längtar man till vintern och när det är vinter längtar man till våren.. Ändå försöker jag så gott det går att leva i nuet. Uppskatta det man har och det som är. Inte det som ska eller blir. Fast det är så lätt att man bara går och längtar efter vår och då kan en vårblomma göra en så glad för att det får en att se fram emot något. Det växer bland lökarna så snabbt att man nästan ser det hända. Tänk att detsamma sker under löv och snö! :)


2 kommentarer:

Johanna Stålros sa...

Så vackert och spirande... Kram vännen!

mariaemb. sa...

Vackert! Hur går det med pluggandet för dig? Säg till om du behöver pepp, ibland är det svårt att få något gjort när man är själv tycker jag.

Kram!