7 oktober 2012

Pållarnas sällskap






Jag har aldrig varit någon ridtjej. Enda gången jag ridit som vuxen var en blandning av känslan av att det var mysigt att sitta på hästryggen och känna sig så nära naturen och fullkomlig förskräckelse när ledaren instruerade alla till att galoppera.. inte så bra att göra med en ny på hästryggen kanske..:) Hade det inte varit för den upplevelsen som avskräckte lite väl mycket hade jag nog kunnat gilla att sitta på hästryggen. Det är mysiga djur med ett avsmittande lugn! På landet eller "morfarshus" som jag kallat det tidigare går hästarna i sin höge precis i slutet av trädgården. Passar perfekt då man inte behöver sitta på deras rygg.. hi hi :)