att inte synas

Ikväll funderar jag på varför många är så rädda för att synas. Hörde två personer prata om vinterjacka på bussen "vill inte gå och lägga pengar på en jacka.. de är ju dessutom nästan alltid svarta.. men å andra sidan vill jag ju inte ha en i färg för då känner man ju sig som ett dagisbarn" Jag sneglar lite på henne och tänker  tyst för mig själv att hon nog inte skulle må dåligt av lite dagisfeeling. Varför är man så rädd för att synas? åh, har man en röd jacka så kanske folk tittar. Ja med gud så hemskt om de tittar! Prova att titta tillbaka. Det brukar jag göra och då känner de sig olustiga efter en stund :) och tänk att de kanske tittar just för att de blir glada av din röda jacka eller vad det nu kan vara.

Jag har alltid varit livrädd för färgen beigt.. jag älskar ju vitt och offwhite i inredning och ibland på kläder men det är något med beigt alltså. Detta kommer låta hemskt men det finns de som klär sig i den färgen för att det är precis så de vill uttrycka sig själva och om deras humör och personlighet är som färgen beige försvinner de nästan. Sen finns de självklart massor av människor som det skiner om i beigt. Men förstår ni hur jag menar? Ibland får man bara lust att ta tag i den där beiga människan och rysta och skrika "du är bra!! du kan massor!! ta plats!! ta på dig en FÄRG och visa vilken fantastisk människa du är!" :)

Hittade de söta små turkosa flaskorna på loppis - de är verkligen mini och så söta!